![]() |
|
...av Birger Thureson
Journalist och författare
birger.thureson@pmu.se
Underskott på rättvisa hindrar utveckling
17 jun 2010
Rättviseunderskottet är ett stort utvecklingshinder. Vad gör vi åt det?
När regeringen gör ekonomisk tillväxt till det övergripande biståndsmålet och lyfter fram näringslivet som Den Viktiga Biståndsaktören finns det skäl att ta sig en funderare. Ekonomisk tillväxt är förvisso en viktig sak, men gynnar inte alltid de fattiga. Bristen på en rättvis fördelning står ofta i vägen. Etiskt medvetna företag kan göra en god insats i biståndet, men vi ska aldrig glömma att vinstintresset är ett företags drivkraft. Och måste så vara. Frågan är då vem som får del av vinsten.
Varje dag nås vi av rapporter om oljeläckan i Mexikanska golfen, som utvecklats till en stor miljökatastrof. Mediernas strålkastarljus är riktat mot BP:s misstag och misslyckanden. Däremot får vi inget veta om en liknande, ständigt pågående oljekatastrof i Nigerdeltat, säger Jonas Fejes på Svenska miljöinstitutet (IVL) till Svenska Dagbladet (16/6). Världsnaturfonden beräknar att 1,5 miljoner ton olja runnit ut där de senaste 50 åren. Dricksvatten förstörs och effekterna på fisket och jordbruksmarker är förödande.
Läckorna beror på bristande underhåll, men enligt Amnesty även på sabotage och stölder. Lokalbefolkningen får inte del av oljefyndens rikedomar. Den drabbas tvärtom hårt när fisket och jordbruksmarken förstörs. För att kompensera sig händer det att man tar sönder ledningar för att stjäla olja och på det viset få en liten del av den rikedom som annars pumpas deras näsor förbi.
Stöld ska inte försvaras. Men ibland kan den förklaras. Här har en naturresurs blivit en förbannelse i stället för en välsignelse. En rättvis fördelning av rikedomen kunde ha spegelvänt den bilden.
För några dagar sedan publicerades rapporten ”Unpaid Debt” (obetald skuld), som handlar om Lund Oils tid i Sudan. De drygt 50 ideella organisationerna i nätverket European Coalition on Oil i Sudan (ECOS) som gjort kartläggningen skriver i rapporten, att åren 1997 – 2003 dödades mer än 10 000 människor och bortåt 200 000 tvingades på flykt i det område där Lundin Oil verkade. Rapporten är tydlig med att Lundin Oil inte deltog i dödandet, i våldtäkterna, i förströelsen av livsförnödenheter, och så vidare. Men när lokalbefolkning och gerilla satte sig emot exploatering så skötte regeringstrupper och samarbetande milis upprensningen, för att göra utvinning av oljan möjlig.
Rapporten utgör skakande läsning. Lundin Petroleum AB, som det svenska företaget numera heter, nekar förstås till all skuld.
Kvar står det faktum, att orättvis fördelning är ett stort utvecklingshinder i södra Sudan. Och hur än Lundins skuldbörda ser ut, så har verksamheten knappast gynnat de fattigaste i landet. De har snarare blivit ett offer för oljerikedomarna.
Svenska pingstförsamlingar och PMU InterLife stöder systerkyrkan Sudan Pentecostal Church (SPC), som bland annat arbetar med utbildning för barn i återvändande flyktingfamiljer. Efter fredsuppgörelsen 2005 strömmar de tillbaka till krigshärjade områden med ödelagd infrastruktur.
SPC är en av 14 kyrkor i Sudan Council of Churches, det nationella kristna rådet. SCC är starkt engagerad i freds- och försoningsprocessen, och i sjukvård och utbildning. Det civila samhället helar krigets sår och lägger en grund för ett framtida fredligt och demokratiskt Sudan.
Precis som i östra DR Kongo, där internationella bolag eldat på konflikten i sin giriga jakt på jordens rikedomar, tar kyrkorna ett stort ansvar för samhället. Det är ett arbete som förtjänar allt stöd.
Är ekonomisk tillväxt utan rättvis fördelning en välsignelse för människor som lever i fattigdom? Eller måste rättvisan få förkörsrätt? Tänk på saken. Och diskutera den gärna med människor i din omgivning.
Själv tror jag att den kristna församlingen har en unik uppgift. Här finns en ideologisk – läs gärna teologisk – motivation för en rättvisa, som ger människor i fattigdom bättre livsvillkor och driver på en sund samhällsutveckling. Vinsten kan inte bara räknas i pengar utan också i mänskliga rättigheter.

















Utskriftsvänlig version


