...av Birger Thureson
Journalist och författare
birger.thureson@pmu.se

Vem vinner på fotbolls-VM?

3 jun 2010

VM i fotboll, som startar om några dagar, ska inte bara sätta kontinenten Afrika i fokus utan också ge värdlandet Sydafrika ett ekonomiskt lyft. Det är meningen. Frågan är var vinsterna hamnar.

Risken är att det inte blir i de fattigas fickor. Under senare tid har det pågått en febril uppstädning av arenaområdena i de nio städer, där matcherna ska spelas. Gatuförsäljare får packa ihop och försvinna. Ofta är de flyktingar från andra afrikanska länder, som inte har någon annan försörjningsmöjlighet. Men de får ingen chans att sälja på eller i direkt anslutning till fotbollsarenorna. Internationella fotbollsförbundet, Fifa, bestämmer. Feta kontrakt med internationella företag spärrar effektivt vägen för små lokala entreprenörer. 

Den 11 maj publicerade Svenska Dagbladet ett intressant reportage från Nelspruit, en av de nio orter som står värdar under världsmästerskapen. Det är en liten stad med drygt 200 000 invånare. Där har man investerat i en ny fotbollsarena för 1,2 miljarder kronor som ska härbärgera fyra av VM:s matcher. Sammanlagt pumpas omkring 2 miljarder in i arrangemangen i Nelspruit.

Så har också korruptionsskandalerna avlöst varandra. Politiker och affärsmän slåss om vinsterna från investeringarna. Och då handlar det om rena kriget. Minst åtta politiker har mördats. En av dem var Jimmy Mohlala, kommunfullmäktiges talman. Han lät förstå, att han funnit bevis för ett jättelik korruptionsskandal. Det dröjde inte länge förrän två maskerade män sköt honom till döds utanför bostaden.

Ingen ska missunna Afrika glädjen av att för första gången få arrangera ett fotbolls-VM. Men medan kampen om VM-bucklan pågår finns skäl att ställa frågor om vem som egentligen vinner på arrangemanget, och vad de långsiktiga effekterna blir.

Vad händer med superdyra arenor när idrottens vardag återvänder? Hade det varit bättre för befolkningen med investeringar i energi- och vattenförsörjning till kåkstäderna, kanske rent av bättre bostäder, än med enorma motorvägar?

I den debatt om biståndet som pågår i Sverige får vi ofta höra, att det är marknaden som ska fixa fattigdomen i världen. Och visst är det viktigt att företag engagerar sig. Afrika skriker efter investeringar.

Men medan biståndet granskas och kritiseras får marknadsaktörerna härja tämligen fritt. Fler frågor måste till exempel ställas om vem som vinner på investeringarna – och där säger inte ett lands ekonomiska tillväxtsiffror hela sanningen. Det som gäller i fotbolls-VM gäller också mer generellt.
Afrikas enorma naturresurser lockar utan tvivel investerare. Men om girigheten blir det starkaste styrmedlet går det illa. I östra DR Kongo ser vi hur jakten på värdefulla mineraler ger bränsle åt konflikter som drabbar civilbefolkningen med förödande kraft.

När nu Sydkorea, Kina, Saudiarabien och andra länder med stark ekonomi köper upp jordbruksmark i Afrika för att kunna importera livsmedel till sin egen befolkning, så varnar FN:s mat- och jordbruksorganisation FAO för kolonialismens återtåg (SvD 30 maj). Afrika behöver förvisso investeringar i jordbruket. Men om inte den fattiga landsbygdsbefolkningens rättigheter tas tillvara, så kan investeringarna stjälpa i stället för att hjälpa. ”Att jaga bort folk utan kompensation för att etablera mekaniserat jordbruk utan behov av manuellt arbete, är motsatsen till utveckling”, säger Paul Mathieu, som arbetar med landfrågor på FAO.

Baksidan av fotbolls-VM speglar ett större fenomen, som behöver diskuteras.

Utskriftsvänlig version