![]() |
|
...av Birger Thureson
Journalist och författare
birger.thureson@pmu.se
I skuggan av Darfur...
6 maj 2010
Södra Sudan har hamnat i skuggan av Darfur-konflikten. Omvärlden underskattar det lidande som befolkningen i syd genomgår. Det hävdade tio tunga biståndsorganisationer i rapporten ”Rescuing the Peace in Southern Sudan”, som kom i början av året.
Rapporten publicerades i samband med fredsöverenskommelsens femårsjubileum. Det krig mellan den arabiska, muslimdominerade norra delen av landet och den svarta, kristna och animistiska syddelen som pågått sedan 1983 slutade 2005. Sudans kristna råd, där 14 kyrkor finns med, bidrog till att lirka upp ett låst läge med sitt förslag om folkomröstning (dokumentet ”Let my People Choose”).
Folkomröstningen, där invånarna i södra Sudan själva får avgöra sin framtida status, äger enligt planerna rum i januari 2011. Det är mycket möjligt, att vi då ser en ny nation födas. De fem fredsåren har inte inneburit det ekonomiska och sociala uppsving för södra Sudan som många hoppats på. Och inte heller den politiska stabilitet som är önskvärd.
Freden är skör. 2009 dödades enligt biståndsorganisationernas rapport omkring 2 500 människor i syd och ungefär 350 000 tvingades fly från sina hem på grund av våldsamma konflikter. Mindre än halva befolkningen har tillgång till rent vatten, 90 procent lever på mindre än en dollar om dagen. Omkring 80 procent av de vuxna kan inte läsa och skriva. Skolsystemet har byggts ut sedan freden slöts, men bara hälften av barnen går femårig grundskola.
”Efter fem års fred är södra Sudan fortfarande en av de fattigaste regionerna i världen”, heter det i kyrkornas rapport. Det är kanske inte så underligt om man tänker på att Sudans 54 självständiga år bestått av 37 års krig och 17 års fred. Och att freden är lika bräcklig som skälen till krig varit och är komplexa: religiösa och etniska motsättningar och en kamp om resurser som vatten, jord och olja.
En veckas besök i ett område är ingen solid bas för bedömningar. Men när jag tillsammans med Rebecka Björndahl från PMU, Roger Svanell från TV-Inter och Marit Byrmo från Pingstkyrkan i Jönköping i månadsskiftet april-maj reste runt i södra Sudan och samtalade med folk så hörde jag, trots allt, påfallande hoppfulla tongångar.
Det finns en glädje över att valet i mitten av april kunde genomföras utan våldsamheter. Glädje – trots övertygelsen om att valet inte gått rätt till på alla platser. Framför allt ser befolkningen i södra Sudan fram mot den folkomröstning om självständighetskravet, som ska hållas i januari 2011. I syd tycks det vara få som tvivlar på att utgången blir separation och självständighet– om bara Sudans president Omar al-lBashir respekterar folkomröstningsresultatet. Och det har han lovat att göra.
Det största behovet i södra Sudan är kanske just nu fler skolor, fler barn i skolan, och bättre standard i undervisningen. Där kan, menade lärare jag talade med, krigs- och våldskulturen brytas. Där kan grunden för fred och demokrati läggas.
Pingstkyrkan i Jönköping och PMU InterLife satsar på att möta skolans behov. Inte minst handlar det om att vidareutbilda lärare och på det sättet höja standarden på undervisningen. Det är en viktig och riktig prioritering i ett land, där allt måste byggas från grunden efter så många års förödande krig. Och grunden är barnen och deras fostran och färdigheter.

















Utskriftsvänlig version


