Bertha Mbile är i dag sjuksköterska vid Panzisjukhuset. Foto: Johan Agén

Bertha fick livet tillbaka - hjälper nu andra

Bertha tvingades hålla sig inomhus och isolerad från omvärlden. - Det kändes som om mitt liv var över och att jag inte längre var värd något, berättar hon. I dag är hon återställd från sin fistel och hjälper andra kvinnor tillbaka till livet.

17 feb 2013 Bertha Mbile i DR Kongo är en av många kvinnor som drabbats av en fistel. Väggen mellan slida och urinblåsa skadades så svårt att urinen började läcka okontrollerat.

- Jag kunde inte leva ett vanligt liv med min man längre och hela min sociala tillvaro förändrades. Jag var inte längre en del av samhället och kunde inte ens umgås med mina vänner, berättar Bertha.

I stället följde ett liv i skam och isolering. När hon slutligen kom till Panzisjukhuset i Bukavu hade Bertha nästan gett upp hoppet.

- På Panzi tog läkarna hand om mig på ett fantastiskt sätt trots omständigheterna. De tyckte inte att jag var mindre värd utan gav allt för att hjälpa mig, berättar Bertha.

Och läkarna lyckades återställa Bertha.

- När jag blev frisk så bestämde jag mig direkt för att börja arbeta med mödrahälsovård och hjälpa andra kvinnor, säger hon.

Trots den stora tillgång Kongos kvinnor är, värderas deras hälsa lågt och det är få som för deras talan. Det faktum att tusentals kvinnor får svåra skador eller dör i samband med förlossning, hämmar hela samhällsutvecklingen. Och ofta dör också deras barn. Många gifter sig som mycket unga flickor och förväntas föda barn tidigt, ibland redan vid 13 års ålder. Om deras kroppar inte är färdigutvecklade ökar riskerna för dödsfall eller skador som fistlar.

- Begreppet förebyggande hälsovård existerar inte ens för en stor del av befolkningen i landet, säger Ellinor Ädelroth, läkare och professor emerita, verksam vid Panzisjukhuset. Alldeles för många kvinnor föder barn ensamma ute i byarna.

Att lägga resurser på att utbilda barnmorskor och annan vårdpersonal med tillräcklig kompetens för att upptäcka komplikationer och ge rätt vård utgör hög prioritet, menar Ädelroth. Men det gäller också att de finns tillgängliga för kvinnor som bor i avlägsna byar och saknar möjlighet att ta sig till ett sjukhus.

- Det finns ingen infrastruktur och många kvinnor lever i farliga områden säger Roger Buhendwa, lärare. I den pågående konflikten är kvinnorna de första som attackeras. Det är de som skadas ordentligt och ändå har de inte tillgång till kliniker eller sjukhus.

Panzisjukhuset är specialiserat på fisteloperationer. Man arbetar även förebyggande och med utbildning av sjukvårdspersonal. Ett projekt drivs också som går ut på att höja standarden vid olika kliniker i regionen, så att kvinnor får tillgång till professionell vård under sin graviditet.

En av de läkare som arbetar med fistelvård vid Panzisjukhuset är Shangalume Ahadi.

- Kvinnor ger liv, men många av dem får inte någon vård alls under sin graviditet och förlossning. Jag vill hjälpa dem att återfå värdigheten och tryggheten där de lever.

För Ahadi är det en stor tillfredställelse att kunna hjälpa kvinnor att återfå sitt självförtroende, sitt mod och en viktig del av sitt liv.

- När en kvinna blir återställd från en fistel genom operation, är hon som en ros som blommar. Det är som om hon blir levande, hon känner att hon har en funktion i samhället och kan återförenas med sin man. Hon får en verklig glädje i livet.

Han framhåller att såväl kvinnorna själva som deras män behöver förstå hur viktigt det är att föda barn på en vårdinrättning istället för i hemmet, men också att regeringen måste göra mödrahälsovården gratis, eftersom många annars inte har råd att söka vård. Det svåraste för Ahadi är att inte lyckas nå alla de kvinnor som behöver hjälp.

I dag är Bertha en omtyckt sjuksköterska på Panzisjukhuset och förmedlar hopp till sina medsystrar. Om någon vet vad de går igenom så är det hon:

- Kvinnorna som kommer hit har varit med om hemska upplevelser. En del har utsatts för sexuella övergrepp, men det finns många kvinnor med andra problem också. De får inte bara medicinsk vård utan också hjälp att bearbeta det de varit med om. De får det stöd de behöver för att bygga upp sina liv igen.

Faktaruta:

På Panzisjukhuset, som drivs av pingströrelsen Cepac, vårdas 3000 kvinnor varje år, varav en tredjedel för förlossningsskador och resten efter sexuellt våld. PMU stöder också insatser för familjeplanering och för att höja kapaciteten hos vårdpersonal på hälsocentraler. Hälsoinrättningar och förlossningsrum restaureras och utrustas. Kvinnoklubbar bildas också där man bland annat tar upp ämnet mödrahälsovård.

För att ge en gåva till PMU:s vårkampanj, gå in här


Författare: Noomi Lind